Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.

Sannolikheten att ett dammbrott ska inträffa i Lule älv antas vara mycket låg, men konsekvenserna skulle bli stora om ett sådant inträffar. Syftet med examensarbetet är att undersöka behovet av information hos boende i Porjus och Boden före och vid ett tänkbart dammbrott i Lule älv. Frågeställningarna är: Vill de boende ha information och, om så, vilken slags information vill de ha före och vid ett eventuellt dammbrott? På vilket sätt vill de boende informeras vid ett dammbrott? Hur är förtroendet för Vattenfall, kommun, Länsstyrelsen och media hos de boende? Är det viktigt för de boende vem information kommer från före och vid ett eventuellt dammbrott? Hur bedömer de boende riskerna och effekterna av ett dammbrott? Är de boende oroliga för att ett dammbrott ska inträffa? Finns det någon skillnad mellan könen eller boende på respektive ort? Överensstämmer ansvaret hos Vattenfall, Länsstyrelsen och kommunerna med de boendes uppfattning om vad dessa myndigheters ansvar är vid ett dammbrott? Ett frågeformulär skickades ut till slumpmässigt utvalda invånare i Porjus och Boden. Telefonintervjuer genomfördes med representanter för Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå kommuner samt Vattenfall Vattenkraft AB.

Risk-based sampling program of microorganisms in the water source in northern SwedenAfter several disease outbreaks caused by parasites in the drinking water during the last years, it is more essential than ever to insure that the water supply companies have enough barriers to counteract the presence of microorganisms in the outgoing water. It is also discussed whether climate changes such as increased precipitation can have a connection to the increased cases of parasites in water sources. The water source at Gäddvik is Luleå municipality?s largest and provides drinking water to 64 500 of Luleå?s 74 000 inhabitants. The investigation of microorganisms in the water source, especially in the Lule River has not been as prioritized as the sampling of chemical parameters.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!.

Detta är ett konstnärligt arbete i vilket jag fokuserar på min tekniska utveckling på mitt instrument, marimba. Mitt syfte är att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad på tekniska problem jag har stött på i den repertoar jag för tillfället spelar. Mina frågeställningar är: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begränsningar genom att bryta ut dem ur den repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag själv är tvungen att identifiera mina tekniska begränsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara väldigt användbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen på en gymnasieskola av Andreas Hedberg (2011). Examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet. Denna studies syfte var att undersöka vilken roll tekniska verktyg har i matematikundervisningen på en gymnasieskola. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och en fallstudie med fyra lärare som studieobjekt. Fallstudien genomfördes med en observation och en efterföljande intervju.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en uppfattning över problematiken som uppstår vid vårt nyttjande av jordens råvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vägar när det gäller vår framtida användning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vägval kan bli. De vägval som uppsatsen behandlar är vad som händer om vi går in och reglerar användningen av råvaror och naturresurser mycket hårt vilket innebär att stora grupper människor tappar sin försörjning. Det andra vägvalet som tas upp är att vi fortsätter med en hög konsumtion och då blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd såsom miljöförstöring och råvarubrist..

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM.Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.